KRV faller!

SCA-skövling av femtio hektar skyddsvärd gammelskog i KRV

I slutet av oktober 2009 avverkade SCA gammelskog i två områden i södra delen av Karats-Råvvåive vildmark. Skövlingen vid Skutoviken av 25 hektar 250-årig tallskog är ett bevis på att girighet är bolagets ledstjärna. Bolaget var bara dagar innan avverkningen informerade om att ett stort antal utrotningshotade arter fanns i området, men det enda svaret de gav var att de inte såg några hinder i att avverka. Trots detta innehöll artlistan bland annat smalfotad taggsvamp som ligger i näst högsta hotkategorin i rödlistan. SCA har därför offentligt nu visat att de gärna förgör biologisk mångfald och att de gärna avverkar skyddsvärda fjällskogar vid vägs ände. Bara ingen ser...

Men vi såg, och nu kan ni också se: KRV picasaweb

Följande debattartikel skickades in av DR till lokaltidningarna (i förkortad version) i Norrbotten och publicerades i Piteå-Tidningen den 23/11.

---

Skog och arthygien – SCA städar rent

2007 var året då SCA fick den allvarligaste anmärkningen som en markägare kan få innan deras ekonomiskt viktiga miljömärkning FSC dras in. Nu är det 2009 och kritiken mot SCA är idag hårdare än någonsin. Med hjälp av nämnda certifiering och diverse ljuvt diktade naturvårdspoem skapar sig bolaget en växande berömmelse för sina naturvårdsinsatser, samtidigt som dom kalavverkar de sista resterna av vår svenska gammelskog. Gång på gång ertappas de med att skövla skogar med höga naturvärden, och gång på gång så lovar de bot och bättring. SCA försäkrar oss om att bolaget ska gå igenom rutiner, vidareutbilda personal, kvalitetssäkra planeringen, ja verkligen djupgranska var i systemet bristerna uppstått. För oss som följt SCA ett antal år så vet vi att detta är en upprepande och tröttsam undanmanöver. Tyvärr så når förändringen aldrig ut i verkligheten, utan begränsas till ett välformulerat medialt utspel och ännu en vers i SCA:s skönlitterära miljöepos.

Bolaget säger sig värna om den biologiska mångfalden. Trots detta fortsätter bolaget att avverka skogar med dokumenterade fynd av starkt hotade arter. För att ge ett konkret exempel så såg SCA inga hinder i att i förra veckan avverka en skog vid Karatssjön i Jokkmokks kommun. Skogen låg vid vägs ände i ett av sveriges sista oskyddade vildmarkslandskap. SCA var väl medvetna om att där fanns ett stort antal hotade arter. En av dessa, Hydnellum gracilipes, återfinns i den näst högsta hotkategorin i rödlistan, och Artdatabanken uppskattar att den numera bara finns på femhundra platser i hela landet. Att förstöra en av de få som finns kvar är oförsvarbart ur biologisk synvinkel.

Det som försvinner idag är borta för alltid.

Att påstå att man bedriver ett hållbart skogsbruk samtidigt som man utrotar arter är ett skenheligt hycklande. SCAs enda drivkraft är att maximera sina vinster åt sina aktieägare.

Att utrota arter och bevara biologisk mångfald är oförenligt. En art som försvinner är borta för gott. Just därför bör vi se SCA för vad det är – en skenhelig hycklare, likgiltig inför annat än att maximera sina vinster. Bolaget redovisade en vinst för tredje kvartalet i år på ofattbara 2199 miljoner kronor. Bolagsvinsterna delas ut bland aktieägare, där den rikaste såklart får mest. När vi lever i en värld där ekonomin är så fundamentalt orättvis så kan stora bolagsvinster aldrig översättas till samhällsnytta. Av SCAs miljardvinster så stannar bara en bråkdel kvar här i vår landsända, där en betydande del av bolagets råvaror hämtas från. Kvar i girighetens hjulspår ligger naturen förstörd, marken är sönderkörd och uppfläkt som en nyplöjd åker. Hela vårt skogliga ekosystem är snart utbytt mot ett nästan helt livlöst virkesbärande trädplantage. Arthygien! Raka unga tallar på rad. Skogen är städad på sin mångfald.

Om SCA hade kunnat avstå bara en liten del av sina vinster varje år så hade de kunnat göra de avsättningar som behövs för att bevara biologisk mångfald i Norrbotten. Då hade vi dessutom haft ett levande och värdigt skogslandskap att överlämna till våra barn.

Daniel Rutschman, Jokkmokk